Satellitmärkning avslöjar ejdrarnas rörelser

Ålands fågelskyddsförening har inlett ett ambitiöst forskningsprojekt på ön Lågskär för att ta reda på vart ejderhonorna för sina ungar efter häckningen. I centrum för projektet står teknologin: ejdrar utrustade med satellitsändare skickar en gång per dygn sin position, vilket gör det möjligt för forskarna att följa fåglarnas rörelser i Östersjöns skärgård.

”Vi planerar att sätta två satellitsändare på ådor (ejderhonor) för att få information om deras rörelsemönster efter häckningen. Förhoppningsvis har de då ungar med sig. Resultaten vi får ger oss svar på frågor om ejdrarnas rörelsemönster – var de vistas, hur djupt de dyker och om ungarna överlever. Denna information kan vara avgörande för artens bevarande,” säger föreningens ordförande Johan Ekholm.

Ruggningen gör att sändaren faller av

Satellitövervakningen gör det möjligt att kontrollera om ungarna stannar med honan eller om de fallit offer för rovdjur. Samtidigt samlas värdefull information om ejdrarnas livsmiljöer och födotillgång – kunskap som kan användas för att skydda viktiga områden både ovan och under ytan. Ejdrarna bär inte sändarna livet ut: när de ruggar, faller sändaren av naturligt.

Ejderpopulationerna har varit i oroande nedgång, vilket gör denna forskning särskilt viktig. Ordförande Ekholm berättar att fjolårets testperiod gav lovande resultat, och i år sätts sändare på nya individer även på andra öar, som Båtskären på Åland och Hävringe i Sverige. På så vis får man även insikt i individuella beteendeskillnader.

Forskningen hade inte varit möjlig utan extern finansiering. Stödet från Östersjöprojektet har gjort det möjligt att fortsätta projektet. ”Som ideell förening arbetar vi med frivilliga krafter, men större insatser kräver stöd,” säger kassören Ester Laurell. Den snart hundraåriga föreningen får nu samla in forskningsdata på ett helt nytt sätt.

Enligt Laurell är Östersjöprojektets styrka just det att det finansierar både stora och små insatser.

”Jag är glad att stora aktörer (som John Nurminens stiftelse och Åbo universitet) får stöd, eftersom de har kunskap och erfarenhet av att genomföra stora, betydelsefulla projekt. De kan också nå ut till och påverka allmänheten på ett annat sätt än små projektaktörer. Men det fina med Östersjöprojektets finansiering är att ni uppmuntrar både stora och små att göra skillnad.”