Den silverfärgade fiskens välmående speglar hela Östersjöns tillstånd.

Strömmingen (Östersjösillen) har sannolikt varit en nyckelart i sitt ekosystem i tusentals år. Hur ser dess framtid ut?

Finländarna har ätit strömming genom tiderna. Enligt vissa uppskattningar har den varit en av våra viktigaste fångstfiskar redan för tusen år sedan.

Strömmingen är fortfarande den viktigaste fisken som fångas i Finland, även om dess konsumtion som människoföda redan länge har varit nedåtgående. Sedan 1970-talet har största delen av fångsterna använts till djurfoder.

Samtidigt som strömmingens popularitet på finländarnas matbord har minskat, har också strömmingsbestånden försämrats.

De troliga orsakerna anses vara förändringar i Östersjöns näringsvävar och ekosystem. Klimatförändringen värmer bland annat upp havsvattnet, eutrofieringen ökar och livsmiljön för marina arter förändras.

Klimat- och vattenuppvärmningen syns först hos plankton och därefter i planktonätande arter som stimfisken sill.

Mindre plankton betyder mindre sill och mindre sill betyder i sin tur mindre föda för större rovfiskar samt för Östersjöns fågelliv och fiskätande däggdjur.

Strömmingen är en nyckelart i Östersjön. Detta innebär att den har en central roll för Östersjöns hela ekosystems mångfald, beständighet och funktion jämfört med andra arter.

Om nyckelartbeståndet kollapsar, syns dess effekter även i hela det övriga ekosystemet eller organismgemenskapen.
Strömmingsbeståndens välbefinnande speglar således hela Östersjöns hälsa och vice versa. Om Östersjöns tillstånd försämras, minskar även strömmingens livsutrymme.

För närvarande anses arten fortfarande vara kvantitativt livskraftig. Framtiden är dock oroande. Dagens strömmingar är magra och små, och den stigande vattentemperaturen har visat sig påverka strömmingens reproduktion avsevärt.

Under de senaste åren har det därför funnits en stark vilja att begränsa strömmingsfisket i Östersjön för att bestånden skulle kunna återhämta sig. Till exempel har Östersjöprojektets långvariga samarbetspartner WWF föreslagit att strömming huvudsakligen bör fiskas endast från kusten och direkt för människoföda.

För närvarande trålas strömming från Östersjön direkt för export och för användning inom foderindustrin. Däremot skulle det för den vanliga konsumenten vara en ekogärning att äta sill, vilket skulle hjälpa till att avlägsna näringsämnen från havet.

Även ur klimatsynpunkt skulle det vara ett klokt alternativ att äta inhemsk vildfisk istället för odlad eller importerad fisk.

De olika projekt som Östersjöprojektet har finansierat under årens lopp har varit viktiga för Östersjöns övergripande välbefinnande.

Genom långvariga samarbeten, bland annat med John Nurminens Stiftelse, har man försökt bekämpa övergödningen i Östersjön och därmed förbättra strömmingens levnadsförhållanden.

År 2023 finansierade Östersjöprojektet livsmedelsteknologiföretaget Hailia Nordic, som med sina småfiskprodukter försökte öka användningen av de enorma strömmingsfångsterna på ett smartare sätt samt utnyttja fiskar som är mindre än filéstorlek i livsmedelsproduktionen.

Nyligen meddelade Hailia Nordic att de har vidareutvecklat sin livsmedelsteknologi så att de i sina nya produkter utnyttjar andra sidoströmmar från fiskenäringen.

Vi konsumenter har många goda skäl att äta mer strömming. Förutom att det skulle vara en hållbar lösning för miljön, skulle vi samtidigt göra en god sak för oss själva: strömming är en medelfet, proteinrik och näringsrik fisk, och en portion ger oss tillräckligt med bland annat D-vitamin för hela dagens behov.

Jaa somessa

Arkiv