Övergödning är ett av Östersjöns största problem – så bekämpar projekt som finansieras av Östersjöprojektet det

Men skam den som ger sig. De olika projekten inom Östersjöprojektet har gjort betydande insatser för att minska näringsläckage och övergödning.

Under årtiondenas lopp har stora mängder näringsämnen som i onödan berikar Östersjön, såsom kväve och fosfor, läckt ut i havet. Näringsämnena transporteras från inlandet till havet med flodvatten eller som direkt avrinning från kustområden.

Genom effektiva åtgärder har man lyckats halvera näringsbelastningen under de 30 senaste åren, men avlägsnandet av näringsämnen från vattnet går långsamt. Näringsämnena orsakar övergödning, och de mest synliga tecknen på detta för människan är de giftiga blågröna algerna och överlag ökad algblomning. Alger binder syre, vilket i värsta fall leder till syrebrist i vattnet. En syrefattig botten producerar i sin tur vätesulfid (kallas även för svavelväte), en förening som är skadlig för organismer.

När syret tar slut och svavelvätet ökar dör bottenlevande djur och fisk försvinner.

Den ökade växtligheten hindrar också ljuset från att tränga ner i vattnet och påverkar därmed livet för många arter. Effekterna av övergödningen syns alltså i hela näringskedjan och ekosystemet.

Avloppsvatten från industrier, hushåll samt transporter bidrar alla till näringsläckage. Största delen av det kväve och fosfor som hamnar i Östersjön kommer dock från åkrar, vilket gör jordbruket till den enskilt största bidragande orsaken till övergödning.

Som delvis finansieras av Östersjöprojektet John Nurminens Stiftelse, har redan under flera år spridit gips på åkrar i Fastlandsfinland och på Åland. Ålandsbankens Östersjöprojekt har varit stiftelsens huvudsamarbetspartner sedan 2020.

Gipsbehandling av åkrar förbättrar både jordmånens kvalitet och minskar näringsläckaget, eftersom fosfor och andra näringsämnen, inklusive organiskt kol, binds i åkern med gipset.

Det har uppskattats att om Östersjöområdets alla åkrar behandlades med gips skulle man kunna uppnå upp till en tredjedel av den årliga fosforreduktion som HELCOM (Helsingforskonventionen) bedömer skulle behövas för att återställa Östersjöns tillstånd. Oy Lykkan Ab, som också fått finansiering från Östersjöprojektet, har som mål att främja regenerativa jordbruksmetoder och minska näringsutsläppen från jordbruket.

Projektet omfattar många olika aktiviteter, allt från arrende av jordbruksmark till klimatkompensation samt bedömning och verifiering av jordbruksmetoders markpåverkan.

Syftet med projektet är att visa att odlingsmetoder kan påverka markhälsan samtidigt minska tillförseln av näringsämnen. Livsmedelsteknikstartupen Hailia Nordic Oy har å sin sida som mål att ”äta Östersjön ren”. Hailias innovation är att med hjälp av ny produktionsteknik förädla de småfiskar i Östersjön som är underutnyttjade, såsom till exempel sill, till miljövänliga livsmedel.

För närvarande hamnar endast cirka tre procent av Finlands årliga strömmingsfångst på våra tallrikar, trots att det skulle vara viktigt att äta dessa fiskar med tanke på övergödningen av Östersjön. I synnerhet fosfor och kväve avlägsnas från havet med fiskfångsterna, vilket innebär att även Östersjön skulle renas om man kunde öka konsumtionen av strömming.

Ett annat intressant projekt är Avoin ry:s kartapplikation för hållbar markanvändning och dess vidareutveckling, som har finansierats av Ålandsbankens Östersjöprojekt i samband med lanseringen av projektet.

Syftet med kartapplikationen är att göra det lättare för markägare att skydda Östersjön och att öka metoderna för att bekämpa klimatförändringen. Med hjälp av applikationen kan primärproducenter mäta vatten- och koldioxiddata per gård, åker och gröda och planera sin utveckling i förhållande till det regionala genomsnittet. Våtmarker är också en del av lösningen på övergödningsproblemet. WWF, en långvarig partner till Östersjöprojektet, beskriver våtmarker som naturens skattkammare, med en rik flora som erbjuder mat och livsmiljö för många arter.

Våtmarker absorberar näringsämnen och håller kvar vatten som en svamp – enligt WWF kan en fungerande våtmark behålla upp till 90 procent av den jord och de näringsämnen som är bundna till den. Med andra ord är våtmarker effektiva när det gäller att bekämpa övergödning av vatten.

Våtmarker skapas naturligt, men tyvärr har många naturliga våtmarker dränerats under årtiondens lopp för jord- och skogsbrukets behov. Lyckligtvis kan våtmarker restaureras och till och med skapas på helt nya platser.

Östersjöprojektet har bland annat finansierat Mariehamns stads våtmarksprojekt i Sviby. Våtmarken både förbättrar den lokala vattenmiljön och ökar den biologiska mångfalden.

Våtmarken vid Svibyåns mynning är en så kallad multifunktionell våtmark. Den filtrerar näringsämnen från vattnet året runt och utgör också en utmärkt lekplats för till exempel gädda i den grunda damm som översvämmar området i mars och april.

Hållbart samarbete är nyckeln till ett renare Östersjön. Östersjöprojektet ser fram emot projekt och innovationer för att ytterligare bekämpa övergödningen.

Låt oss tillsammans göra Östersjön renare!