Föroreningar och nedskräpning hotar den biologiska mångfalden – projekt finansierade av Östersjöprojektet tar fram nya lösningar för att bekämpa problemet

Plast är inte lätt att bryta ner. Just denna egenskap förklarar materialets popularitet, men gör den också till en av naturens största gissel.

Vi människor producerar årligen cirka 438 miljoner ton ny plast. På samma sätt produceras cirka 300 miljoner ton plastavfall årligen – enligt FN:s miljöprogram motsvarar det ungefär den sammanlagda vikten av hela världens befolkning.

Plastavfall är ett stort problem som också syns i Östersjön. Det mesta av det flytande skräpet är plast från landbaserade källor. Dessutom kan gummi-, pappers-, metall- och textilavfall hittas i havet. Plast är dock det mest långlivade av allt skräp: till exempel kan en enda plastpåse ligga kvar i havet så länge som två decennier, och livscykeln för många plastprodukter kan sträcka sig över hundratals år.

Skräp hamnar i Östersjön till exempel via floder, dagvatten eller till följd av olaglig dumpning av skräp vid kusterna. Plast i dess olika former förändrar arternas livsmiljöer och hotar den biologiska mångfalden. Synligt skräp är bara toppen av det isberg som människan kan upptäcka, eftersom till exempel mikroplaster är omöjliga att urskilja med blotta ögat.

Mikroplaster, det vill säga mikroskopiska plastpartiklar, kan bli en del av den naturliga näringskedjan. Enligt WWF, en långsiktig samarbetspartner till Östersjöprojektet, har mikroplaster till och med hittats i organismer på havsbotten och i ägg från arktiska fåglar.

Kemikalierna i mikroplaster kan orsaka genetiska mutationer och öka risken för sjukdomar hos vissa marina arter.

Stora plastskräp kan i sin tur fastna vid organismer och till och med förorsaka deras död när organismerna trasslar in sig i eller sväljer plasten som sedan kan blockera matsmältningskanalen. Stora ansamlingar av skräp kan också öka surhetsgraden i vattendrag och kväver livet under vattnet genom att hindra näringsämnen från att flöda och blockera ljus från ytan.

Östersjöprojektet har under årens lopp finansierat flera projekt som på olika sätt bekämpar problemet med plast och nedskräpning.

Till exempel utvecklar materialteknologiföretaget Sulapac alternativa, komposterbara förpackningslösningar som kan ersätta traditionell plast, till exempel i kosmetikförpackningar och många engångsprodukter.

Dessa patenterade material är lämpliga för kemisk återvinning, vilket innebär att kolet i materialet kan återanvändas nästan hur länge som helst. Sulapacs produkter är också miljösäkra när de hamnar i naturen, till exempel Sulapacs sugrör bryts ned i havsvatten lika snabbt som löv, utan att lämna kvar några långlivade mikroplaster eller giftiga komponenter.

Nedskräpningen av havet har redan under en längre tid förvärrats på grund av den snö som plogas från gatorna på vintern och som till exempel i Helsingfors har dumpats i havet tillsammans med skräpet. Det uppskattas att 18 000 kg skräp kan ha dumpats i havet via Ärtholmens snötipp i Helsingfors bara under en enda vinter.

Östersjöprojektet har också finansierat företaget Clewat Oy är specialiserat på att rena vatten från plastskräp, olja och skadlig vegetation. Företaget har bland annat utvecklat en innovativ snösmältningsmetod som förhindrar att tusentals kilo skräp och miljontals mikroplastpartiklar hamnar i Östersjön tillsammans med snö som plogas från gatorna. Helsingfors stad har testat metoden under de senaste åren och funnit att den fungerar.

Clewats metod utnyttjar kraften i strömmande vatten och havsvattnets temperatur för att smälta snön, eller spillvärme från fjärrvärmenätet och förnybar energi. Processen filtrerar bort en betydande mängd skadliga ämnen från snön, och resten av den smälta snön kan vid behov ledas genom avloppsnätet till ett vattenreningsverk. Hela processen drivs utan koldioxidutsläpp och fossila bränslen, med undantag för eventuella utsläpp från transporten av snön till anläggningen.

Östersjöprojektet har också finansierat Finlands miljöcentral SYKE:sprojekt där man har undersökt mängden plast i sjöfågelbon i Finska viken. I detta projekt klassificerades material från skarv- och ejderbon, inklusive plastskräp, som jämförbara data enligt internationella protokoll, både när det gäller omfattningen av plastmaterial till havs och den regionala utbredningen av fenomenet på desamma klippor och skär.

Förutom det skräp som flyter omkring och sjunker i havet plågas Östersjön av skräp på stränderna.De urbana stränderna är de mest nedskräpade av alla, men plastskräp, cigarettfimpar och annat obestämbart skräp förs med vattnet också till de obebodda stränderna i den yttre skärgården.

Ett viktigt projekt i kampen mot nedskräpning av stränder har varit Håll Skärgården Ren rf:s fadderskoleprogram Siisti Biitsi – Snygg Beach, som även det fått finansiering av Östersjöprojektet. Mer än 50 grundskolor har redan anslutit sig till fadderskoleprogrammet. Skolorna får tillgång till ett mångsidigt skräprelaterat material och deras klasser besöker sin valda strand två gånger om året för att städa upp den. Det insamlade skräpet rapporteras också till Håll Skärgården Ren rf.

Projektet har utvidgats år för år, och lokala strandstädningar kan organiseras inte bara av skolor utan också av olika föreningar och sällskap, klubbar, städer och kommuner, hobbygrupper, företag och privatpersoner.

Snygg Beach är ett utmärkt exempel på inspirerande utbildning, vilket förmodligen är det bästa sättet att minska nedskräpningen av stränderna. Dessutom kombineras konkret miljöarbete med roliga utomhusaktiviteter och att göra saker tillsammans, vilket för Östersjön och dess välbefinnande ännu närmare nya generationer.

Läs också:

Östersjöprojektets olika projekt för att bekämpa klimatförändringen kan ha en positiv inverkan på hela planetens biologiska mångfald

Restaurering, bevarande och trälådor – Östersjöprojektet främjar biologisk mångfald på många olika sätt

Jaa somessa

Arkiv